prillig

Så mycket som snurrar runt, det verkar aldrig ta slut, vart tar tankarna vägen när de är färdigtänkta?
De kan väl inte stanna kvar där inne, inne i den stora saken med hår, hud, kläder och naglar, saken med ansikte, ben, armar och navel?
Behöver man skriva ner vad man tänker eller har tänkt för att tankarna ska lämna kroppen eller kan jag bara sitta och kladda på fingrarna med bläckpennan och sedan göra avtryck i en bok? Försvinner de då?
Eftersom en bild säger mer än tusen ord kanske fler tankar försvinner om jag bara ritar eller kladdar.
Fast man kan kanske rita bokstäver som sitter ihop och bildar ord och meningar.

Kanske skulle jag, som en sjuåring i första klass, kunna gå fram med detta till min lärare och påstå att detta är min tecking från dagens ritstund?
Antagligen skulle hon tro att jag inte är riktigt riktigt eller så skulle hon förstå, kanske var hon en lärare som hade ett öga för konst och ville att jag skulle bli konstnär när jag blev stor eller kanske vill hon få mig inskriven på närmsta psykhem.
Kanske så skriver jag så fult att hon inte ser att det är bokstäver, utan tror jag ritat en gräsmatta full av ogräs eller kanske så ser det ut som inuti en kos tredje mage eller som i en annan kossas fjärde mage?

Det får jag nog inte veta eftersom jag inte längre är sju och inte längre går i GD 1-2 med Gunilla Davidsson som lärare och med Anders Walter som klasskamrat och inte längre kan jag se han stå bredvid Gunilla och skratta åt att han är längre än henne, trots att han bara går i tvåan.

Men minnet finns kvar och där ska det stanna. Ibland alla andra minnen och alla otänkta tankar stannar minnet av en Anders Walter som är längre än läraren Gunilla, minnet av att sitta vid samma bord som Mats Arsonsson och Patrik Lönngren och skratta åt deras skämt och roliga miner och vara lite småkär i Mats, i smyg såklart, samtidigt som Gunilla nyper de busiga pojkarna i nacken och samtidigt som jag inte visste hur bra man hade det och hur bra man har det som barn;
Att kunna leka och bara vara, kunna bada i bara shorts utan någon som döljde brösten.
Att bara få vara barn!

15 juli 2006 01:53