prillig

Igår var allt bra, jag log och jag vann en handkräm på lotteri. jag fick fotbad och massa krämer på Mary Kay mötet med Linda! Sen sov jag mycket gott i Lindas säng och vaknade till radioröster. En timme senare ringer telefonen, det är mamma som ringer och talar om att min doktor ringt, ett av provsvaren var positiva, vilket innebär att jag har något reumatiskt kvar i kroppen. De vill att jag ska börja äta en medicin som kan göra mig ljuskänslig och en som gör mig fet. Och antagligen så kan det påverka min tatuering som jag planerat, sparat pengar till och sett fram emot. Hela dagen har jag gått runt med gråten i halsen och när jag kom hem från skolan med skavsår och ond rygg brister det. Jag vet verkligen inte vad jag ska göra. Jag som nästan mådde bra ett tag. Tatueringen är det enda jag sett fram emot, längtat till (om man bortser från studenten) och nu ska jag inte kunna göra den. Men ingen vet säkert om det kommer att påverkas, om den kommer bli ful, ingen vet helt säkert. Kanske kommer jag göra det ändå, kanske låter dumdristigt? Men jag vill inget hellre! Och hur kul kommer det bli i sommar och mina ögon blir ljuskänsliga? jag kanske inte kommer orka vara ute i solen!? Solen som gör mig lycklig, glad och varm.

"Tänk om man bara hade ett synfel"  Vad enkelt allt vore då, jag förstår inte hur folk kan klaga över glasögon och synfel, det finns mycket värre saker. Nog för att jag lärt mig leva med det onda, men nu gör det ännu ondare. Jag har nästan hellre ont än äter medicinerna som skulle kunna hjälpa mig.

Förlåt för att jag är bitter och nere, helst av allt vill jag bara ligga hemma under täcket med hög musik. Men det är bara 5 veckor kvar i skolan, och jag SKA klara av det.